Hej, det är bara jag igen! Har gömt mig bakom bokhyllor och pappershögar ett tag. Om jag skriver för tråkigt och akademiskt kan det bero på att jag försökt hålla en seriös fasad under fem veckors akademiskt sträckbänksliv. Men nu väntar tre månaders semester, en dröm så nära The Endless Summer man kan komma kanske? eller som ambitionen kallar den: The Summer of Creativity! Om jag inte orkar åstadkomma nått denna lediga period är det nog kört för all framtid.
Sträckbänk till trots så har grönbete hunnits med. Jag och Johan har sedvanligt åtnjutit turer i Hågadalen till tonerna av omsorgsfull dj:ing på vårt medtagna soundsystem och knastret av Pringles potato chips. Favoritölet Pripps blå har ackopenjerat beatsen och stråkarna vid väl valda tillfällen. Även Matilda har börjat beta lite gräs med oss och levererat en hitkavalkad bakom dj-båset. Det har bjudits på en och annat gäst därute, men överlag har det varit lugnt, den stora publiken har svikit.
När man tvingas sitta hemma och plugga fast det är fint väder, underlättar det om man försöker avnjuta det vackra vädret ur ett holkperspektiv. Har hittat de perfekta platserna i mitt rum där det känns som att man bor i en trädkoja, sitter man där ser man bara gröna blad i fönstren. På dessa spots har jag suttit och skrivit, uppe i min koja. Att jag går igång på detta är väl enligt mansforskningen beroende av att män vill vara pojkar osv, jaja nog med akademiska tankar, nog med tankar helt enkelt.
Annars är jag inne i rymdserien Battlestar Galactica som är den ultimata sträckbänksflykten. Människan byggde robotar, robotar började kriga mot människor, robotar sprängde människans hem i bitar och nu jagas de sista överlevarna av robotarna i världsrymden, spännande är det!
